I told you everything - almost

Berättade.
Återfick alla minnen.
Är inte längre ensam om natten, vid matbordet.
Helt enkelt inte någonstans och aldrig.

Tankarna på det som varit håller på att äta upp mig.
Ingen märker, ingen ser.
Och jag orkar inte berätta för personalen.

Det finns inget de kan göra.


Tror inte att de bryr sig heller.
Ingen förstår.
Och kanske är det inte verklighet.
Min fantasi är livlig.
Vem säger att hon gjorde det, egentligen.

Bara deras ord och deras berättelse finns
Och det minsta jag önskar är att få höra den.


Jag var liten och det var länge sen.
Jag var ett barn, är vuxen nu.
Det är skillnad.
Stor skillnad.

Vuxna klarar sig själva,
Är självständiga och fattar bra beslut.

Jag är 18år och inlagd.
Och jag klarar ingenting.