En gång i tiden injicerade vi kärlek i varandras ådror
och pressade läppar samman hur som helst.
Vi kallade oss oslagbara
och vi lekte familj-perfekt, bara för att det var kul
men nu vill ni leka utan mig.
Blodsband och dropparna av kärlek dog med sjukdommen
och föralltid börjar rinna ut som droppar av rött blod.
Vi besegrade kärleken och splittrade vårt blod.
Det är bara hotet om SOCs inblandning som håller er från yxan,
Det är bara hotet om SOCs inblandning som håller er från yxan,
ni vill så gärna klyva banden.
Vi orkar inte med varandra
och förståelse är lika falsk som kärleken.
Bäst att låta yxan falla?
hej ! du hade kommenterat min blogg :D
SvaraRaderatack
jag tror på dig också!!