Har börjat bli sådär jätte rädd för röster igen, skrikande röster, bestämda röster. Inget handlar om mig men ändå. Vill lösa all världens problem. Hur kommer det sig att jag vill göra det? Att jag måste. Alla tvångstankar hit och dit, gör det annars.. och jag är för trött för att ifrågasätta.
Faktiskt så är jag för trött för det mesta, sover bort så många av timmar. Jaha ännu en gråtattack, dags att gå in på rummet då. Det är så mörkt, det jag gör är så fel, alla jag förstör.
Ni förstår inte hur ledsen jag är ni bara tycker jag förstör eller hur?! men jag är ledsen...så svag ni skäms över mig som inte försöker. Ni bara ger och ger och jag förstör. Bryter sömder hjärtan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har rätt, jag förstår inte varför du är så ledsen. Jag förstår inte vad det är som bekymrar dig förutom det där med din mormor/farmor. Eller är det det som är orsaken till allt?
SvaraRaderaKlart man vill lösa alla världens problem, vem vill inte det. Gör bara det bästa du kan Elin, mer kan man inte göra :)
Kram Matilda
Var bara glad Elin, livet är för kort för att vara ledsen och oroa sig över allt och inget... Ha bara kul och lev livet, det är bara att bestämma sig. Det finns inga genvägar <3