Har kommit till Pajan nu, det första hon sa till mig.
"Hur har det varit hemma? Du ser stressad ut."
Har glott in i väggen. Huvet borde vara fyllt av tankar men det är helt tomt. Förtstår inte hur man kan må dåligt då huvudet är helt glasklart. Tydligen kan jag det. Må pissdåligt rent ut sagt.
Förstår mig inte på mig alls. Tur Pia finns skulle inte klara en natt till hemma. Allt blir bara värre, stressen högre o högre och familjen ja de är som de är hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar